Åh vad jag hatar att ha målarsvackor. Jag blir liksom deprimerad för att jag inte får utlopp för min kreativa energi. Det är som att den är instängd eller en fånge i mig. Och när den väl blir frisläppt så bara den flyger iväg och jag blir helt insnöad i målandet.

Önskar jag kunde ha balans i målandet. Liksom kunna måla när jag vill. Det kan jag men när jag har målarsvackor så blir ingenting bra i min hjärna. Allt jag gör blir skit, för jag hinner tänka på vad vad jag ska eller har målat. När jag är insnöad så tänker jag inte så mycket, det är som att läsa en spännande fantasibok. Man bara svävar ifrån verkligheten.

Det är som sagt tur att jag har fotandet, mycket simplare. Det är bara att fota och sedan fastna vid redigeringsprogrammet Lightroom.