Spåna fritt bland olika yrken du skulle vilja ha:

-          Regissör

-          Krigsfotograf

-          Psykolog

-          Illustratör

-          Porträttfotograf

Motivera om vad som skulle vara roligt eller spännande:

-          Ojojoj. Jag skulle vilja göra/bli allt detta. Allt verkar spännande och roligt. Dock vet jag inte om krigsfotograf är ”roligt” men jag kan tänka mig att det är väldigt spännande! Det som är viktigast av allt är att jag på något sätt får utlopp för min kreativa energi. Det är absolut det viktigaste av allt. Tror inte jag skulle klara av att ha ett ”normalt” jobb en längre period. Det måste hända saker!

Jag vill även hjälpa andra människor. Volontärarbete har jag funderat en hel del på och jag är ganska övertygad om att jag någon gång i mitt liv kommer göra det. Det är även också varför jag vill bli psykolog, jag tycker både det är spännande och roligt och jag hjälper förhoppningsvis människor på vägen.

På fritiden skulle jag kunna tänka mig att vara Regissör, illustratör eller porträttfotograf. Dock är regissör kanske lite svårt att vara på fritiden men vem säger att det skall vara tidspress? Det är ju bara ett miniprojekt sidan om. Helst ska det vara dokumentärer då. Det är mest spännande! Allt handlar bara om vilja och ork!

 

 

 

Åh vad jag hatar att ha målarsvackor. Jag blir liksom deprimerad för att jag inte får utlopp för min kreativa energi. Det är som att den är instängd eller en fånge i mig. Och när den väl blir frisläppt så bara den flyger iväg och jag blir helt insnöad i målandet.

Önskar jag kunde ha balans i målandet. Liksom kunna måla när jag vill. Det kan jag men när jag har målarsvackor så blir ingenting bra i min hjärna. Allt jag gör blir skit, för jag hinner tänka på vad vad jag ska eller har målat. När jag är insnöad så tänker jag inte så mycket, det är som att läsa en spännande fantasibok. Man bara svävar ifrån verkligheten.

Det är som sagt tur att jag har fotandet, mycket simplare. Det är bara att fota och sedan fastna vid redigeringsprogrammet Lightroom.

 

 

Idag var det segt att komma upp. Men jag lyckades tack vare mamma. Vad hade jag gjort utan henne?

Tog bussen som vanligt, slumrade till och såg i kors när vi var framme av trötthet. Tog en cigg och begav mig till skolan. Den första personen jag träffade var Anna, vilket var tur för jag var påväg in i Livssalen. Trodde det var tisdag men det var det icke. Vi skulle börja dagen med… Öh… Dramaövningar och lite annat skoj.

Sedan var det fika och sedan skulle vi börja med projektarbetet (Vi ska samla in pengar till en resa). Och mina föreställningar om hur det skulle bli försvann med vinden. Det gick jättejättebra! Alla var öppna för förslag (även jag) och alla kom med idéer och det var massvis med geniala förslag. Jag kom med min fotoidé men jag hade inte riktigt tänkt igenom den, liksom vad de andra skulle göra om vi valde den idéen. Men sedan kom idéer som:

·         Att göra tvål

·         Göra teer

·         Blomsterarrangemang

·         Måla muggar och tallrikar

Det var de idéerna som vi alla kom överrens med. Men sedan kom vi på att vi kanske inte har tiden att göra allt detta så då blev vi lite snopna. Men jag är glad att alla kom överrens så bra. Idag var jag en mycket nöjd Lisette.

Efter det hade vi mental träning, vilket var extremt givande.

Efter skoldagen tog jag genast bussen hem och när jag kom fram så ringde jag mamma så att hon kunde komma ner och ge mig träningsväskan så simmade jag 30 längder. Kändes väldigt bra. Men nu smyg äter jag godis i vardagsrummet och jag hoppas innerligt att mina föräldrar inte ser detta inlägg. Inte det sista iallafall.

 

Det var både spännande, nervöst och lite ångestladdat att börja skolan igen. Speciellt när jag fick höra att vi skall börja med projektarbeten, Jag är jättedålig på att samarbeta. Men jag antar att jag får se det som en utmaning. Det är ingen idé att gå och grubbla och vara ängslig för det. Kommer ändå inte undan. Vi gjorde inte så mycket idag, vi bara gick igenom vad som var på schemat och så. På slutet av dagen skulle vi samlas i stora salen men jag var bara med en stund sen bestämde jag mig för att det kvittar om jag är kvar. Kände inte riktigt att det var något för mig. Gå runt på skolan osv. Har ju redan gjort det.

 

Så när jag satt på bussen hem tänkte jag fram och tillbaka. Om jag skulle simma eller inte. Men så tänkte jag att jag har ju faktiskt börjat med thaiboxningen igen så jag kan unna mig att vara hemma och slappa idag. Får göra det imorgon efter skolan.