Äntligen fick jag foten ur ändan och begav mig ut och sprang/gick fort idag. Det kom som en blixt från en klar himmel. Jag fick ett ryck och bara sprang, tills jag blev trött, vilken gick väldigt fort. Men jag gjorde det iallafall så nu ska jag försöka få det som en rutin så det blir lättare med Thaiboxningen. 

 

Känner mig mycket nöjd. Ska tvinga ut mig imorgon med. Huvudsaken är att jag rör på fläsket!

Vid datan och med en kopp te sitter jag här nu och skriver. Regnet öser ner och lilla Nisse gör mig sällskap här brevid. Fåglarna kvittrar oroligt. Det är nog en katt som vill ha mat.

 

Suck. Kommer inte på något att skriva. Men jag försöker iallafall, *klapp på axeln*.

Just det. Jag var hos tandläkaren idag. Hatar tandläkaren. Det är alltid samma förbaskade visa. "Du måste använda klor. Du måste använda tandtråd". Javisst säger man men så fort man kommer utanför dörren så har man glömt bort det. Denna gången kändes det även som att hon grävde efter guld i käften på mig. Satan vad hon tryckte ner den lilla spetsen i tandköttet. 

 

Det här med att blogga kan vara kämpigt ibland. Man vet inte vad man ska skriva och man vill heller inte bara skriva för skrivandets skull. Så istället för att skriva när jag inte har något att skriva lägger jag ut bilder istället. Det är hela grundtanken till varför jag skapade denna blogg. Visa min artistiska sida och förhoppningsvis så finns det några som faller för det och det gör mig väldigt glad.

 

Idag var det en underbar dag. Solen lös vackert mellan trädtopparna och fåglarna kvittrade som om det var första gången på flera år. Jag är verkligen en livsnjutare. Njuter av varenda möjliga stund. Njuter av tystnad, njuter av stillhet, njuter av min ensamhet och njuter av min starka kopp kaffe. 

 

Vill inte att denna dag skall ta slut.

 

 

 

 

Idag spenderade jag kvällen med min underbara vän Susanna. Vi målade och njöt av varandras tystnad emellanåt. Det var jättetrevligt. Vi drack även kaffe och åt goda riskakor. Väldigt mysigt. Sedan så såg vi på en film som hette lugnt vatten. Den var från 1989 så det gjorde mig nöjd. Blev lite besviken på mig att jag inte hade sett den innan. Men men, den var riktigt bra. Det handlade om ett par som förlorade sin son och som rehabilitering begav dom ut sig till havs. De tänkte att det kan ju inte bli värre men det blev det. Mer säger jag inte.

Vi gick o lade oss när klockan var runt ett och somnade som små barn. 

 

 

 

 

 

Spåna fritt bland olika yrken du skulle vilja ha:

-          Regissör

-          Krigsfotograf

-          Psykolog

-          Illustratör

-          Porträttfotograf

Motivera om vad som skulle vara roligt eller spännande:

-          Ojojoj. Jag skulle vilja göra/bli allt detta. Allt verkar spännande och roligt. Dock vet jag inte om krigsfotograf är ”roligt” men jag kan tänka mig att det är väldigt spännande! Det som är viktigast av allt är att jag på något sätt får utlopp för min kreativa energi. Det är absolut det viktigaste av allt. Tror inte jag skulle klara av att ha ett ”normalt” jobb en längre period. Det måste hända saker!

Jag vill även hjälpa andra människor. Volontärarbete har jag funderat en hel del på och jag är ganska övertygad om att jag någon gång i mitt liv kommer göra det. Det är även också varför jag vill bli psykolog, jag tycker både det är spännande och roligt och jag hjälper förhoppningsvis människor på vägen.

På fritiden skulle jag kunna tänka mig att vara Regissör, illustratör eller porträttfotograf. Dock är regissör kanske lite svårt att vara på fritiden men vem säger att det skall vara tidspress? Det är ju bara ett miniprojekt sidan om. Helst ska det vara dokumentärer då. Det är mest spännande! Allt handlar bara om vilja och ork!

 

Åh vad jag hatar att ha målarsvackor. Jag blir liksom deprimerad för att jag inte får utlopp för min kreativa energi. Det är som att den är instängd eller en fånge i mig. Och när den väl blir frisläppt så bara den flyger iväg och jag blir helt insnöad i målandet.

Önskar jag kunde ha balans i målandet. Liksom kunna måla när jag vill. Det kan jag men när jag har målarsvackor så blir ingenting bra i min hjärna. Allt jag gör blir skit, för jag hinner tänka på vad vad jag ska eller har målat. När jag är insnöad så tänker jag inte så mycket, det är som att läsa en spännande fantasibok. Man bara svävar ifrån verkligheten.

Det är som sagt tur att jag har fotandet, mycket simplare. Det är bara att fota och sedan fastna vid redigeringsprogrammet Lightroom.