Lite lustigheter.
0
Åh.
Nu är jag bitter. Jag har inga pengar, inte tillräckligt med målar material. Bara mitt fotande (som tur är), ett ritblock som är nästan ur målat. Jovisst kan man väl skissa på skrivpapper, det gör jag dessutom. Men det är så mycket som hindrar att få utlopp för min kreavitet.
Ibland kan jag vara perfektionist, speciellt när det gäller målandet. Jag vill inte ha några förbaskade linjer på det jag målar. För man vet aldrig om det blir bra eller inte. Man bara sitter och kladdar och när man väl blir nöjd så blir jag så förbaskat sur över att jag inte målade på ett blankt papper.
Åhhhh. Jag kan inte heller alltid låna av mina föräldrar.
- En liten text om varför människor med psykiskt dåligt mående kan ta till droger -
Att ständigt gå i ett vakum fylld av en slags diktator till mående, utan rätt att tala, utan rätt att kunna påverka. Det är inget liv. Då fyller jag hellre min vardag med sådant som får mig att må bra. Vem hade inte gjort det?
Det är lätt att stå och säga ”ta inte droger”. Men när man väl är i en sån situation. Då man inte vet vart man skall ta vägen. Utan är kontrollerad av ens inre demoner. Ser du en utväg så tar du väl den? Om man tillfångatagen och ser en utväg. Då tar man väl den? Man tänker väl inte ”Eh, jag får snart en andra chans att smita?”
Om man kan smita så gör man hellre det än att leva ett liv i plågor?
Tycker folk borde tänka innan de talar. Man kan inte tala om man inte förstår, eller kan relatera. Men man kan utan problem diktatera. Jag har bra tålamod med alla sorters människor, men med ignoranta klarar jag knappt av. Då får jag lugna mig med att säga "Hen vet inte bättre".
Jag säger inte att det är okej med droger. Men för många är det väldigt... Bra... Tyvärr. Hatar att skriva att det är bra. Det är inte bra, men det kanske är det bästa för stunden? Beroende på vilken nivå av sitt mående man är på.
Om man har försökt göra allt man kan, utan förändring. Det är iall fall så jag upplevt det. Men som sagt, det är inte bra. Men det kanske är bättre än andra dumheter som skulle kunna skada andra. Nu blev det snurrigt igen, självklart skadar ett beroende ens omgivning. Men kanske inte på samma sätt som om man hade tagit sitt liv?
Kan analysera länge om detta. Men jag hoppas ni förstår min poäng. Många människor väljer inte att må dåligt, de ser bara för stunden en utväg. Tills någon närstående ger den en hand att greppa tag i.
Lyckan spänner sig i mina kindben
Äntligen har jag funnit rätt program för att köra Star Trek-filen. Har letat som en tok, fast antagligen letat på fel sätt. Kan knappt vänta förrän säsong 1 är nerladdat. Är så trött på att se det online, man kan inte se det när man vill då. Dock är det synd att jag inte simåelt kan se det på tv:n. I vanliga fall hade jag bara kunnat lägga över det på min hårddisk. Jag vet man kan koppla datorn till tv:n men bilden bli inte tillräckligt bra. Då kan jag lika gärna vänta tills jag har råd för att köpa hela boxen.
Yabadabadoo!
Bara för att jag är så glad så delar jag med mig av denna hysteriskt roliga film.
Live long and prosper.
Idag begav jag och Andreas till Göteborg. Och jo jag tog två cigg. Hade glömt hur mycket folk det var där. Nu efteråt har jag en sådan otrolig huvudvärk. Jag som alltid velat bo i Göteborg, tror inte det blir det. Alldeles för mycket intryck. Men annars gick det bra.
Försökte hitta till Sci-fi-butiken men det var lite svårt. Men när vi kom fram kunde jag inte låta bli att le. Det var som att hela affären hade en "må-bra"-aura runt sig. Helt underbart. Väldigt synd att det inte finns sådana affärer i Uddevalla, det kommer bli dyrt hädanefter.
Det var också väldigt synd att de flesta böcker var på engelska, jag är inte superb på det. Men jag fick köpt mig en tröja, väldigt nöjd och jag blev så glad när han som stod i kassan sade "Live long and prosper".
En storm är på väg.
Underbar eftermiddag. Regnet öser ner, smattrandes mot fönsterrutorna. Snart skall en storm inträffa, enligt vädernyheterna. Det ser jag fram emot. Det händer aldrig något spännande med vädret här i Norden. En storm här är i USA ett litet oväder.
Äntligen är det höst, den vackra hösten är förbi. Nu kommer den dystra hösten. Jag tycker det är mysigt, men min hjärna vill ändå att mitt stämningsläge skall vara lågt. Det ogillar jag. Men jag är ganska bra på att vända på det som tur är. När ögonen tröttnar kan man byta till ljuvlig höstmusik. Höstens färger är självklart de vackraste av alla årstiders färger. Det är tur det. För annars hade nog de flesta hamnat i en djup depression.
Det bästa med "dystra" hösten är att man kan vara inne, dricka te och läsa en spännande bok. Hösten får mig även att fastna i fantasyböcker. Det går inte att läsa sådana böcker på sommaren. Man är så himla distraherad av allt runt om en. Alldeles för mycket intryck. Samma sak gäller när den ”fina” hösten varar, man blir så distraherad av naturens alla möjliga färger. Tror nästan det är värre en på sommaren. Sommaren är varm och oftast solig men den är inte särskilt märkvärdig eller intressant. Bara härlig.
Den” fina” hösten är som sagt vacker, fascinerande, bländande, känslofylld, spännande … Det finns massvis med ord som skulle passa in.
Den "dystra" hösten är endast dyster. Det som får en att må bra får man se till själv. Där hjälper inte vädret till. Om man har tur så kan solen skina ljuvligt någon dag men för det mesta är den molnig, mörk och regnig.
Just det, jag fick klippt mig idag. Härligt, hatar när bahuvudet blir långt.
Exalterad.
Åh. Igår när jag och Andreas vandrade på torp fick jag syn på ett fantastiskt fint omslag på en bok och jag tänkte genast att den måste jag köpa. Den var även väldigt billig för ett så fint omslag, den var säkerligen på rea eller något. Så idag lånade jag pengar av mamma och forde direkt till torp med siktet mot boken. Jag var så exalterad så jag brydde inte ens om mitt fula flin när jag betalade den. Jag ville bara börja läsa, så jag kunde fortsätta med nästa bok, med ett likaså vackert omslag. Satt på bussen hem och läste och läste. Ibland fick jag även rycka mig ur boken för att se till vart jag var, när jag skulle gå av.
Tänk vad omslag kan fånga betraktaren. Jag hade säkerligen inte ens givit den en blink om den hade varit tråkig. Tråkig kan man tolka på olika sätt, men jag menar väl inte i min smak då. Den passar perfekt till i höstmörkret, så himla mysig bok. Den är lättläst med. Dessutom äääääälskar jag ekorrar. Det är ett utav mina favoritdjur. Jag vet inte varför än men jag känner även att jag kan relatera till Urchin. Antagligen för att jag älskar ekorrar.
Skulle väldigt gärna se dessa böcker på film, fast då skall det helst vara lågbudget. Jag vet inte varför men jag tycker att lågbudgetfilmer är så himla mysiga. Vilket passar perfekt till denna bok.
-Ett litet tips-
Ibland när jag har lite pengar över brukar jag vandra in i en bokaffär och endast köpa den bok vars omslag tilltalar mig mest. På så sätt kan man hitta massa spännande böcker.
Hejsvejs, nu skall jag försvinna in i boken.
Min tanke när jag satt på bussen.
Djur när dom krigar:
* Skydda sitt revir.
* Skydda sin familj.
* Skydda sin mat.
Människor när dom krigar:
* Tycker inte samma sak.
Haha tänk djurdialogen om de krigade som människor:
"Öh, jag tycker inte om din åsikt så nu skall jag döda dig."
"Helvete heller"
*Apbråk*
Vilken komplicerat liv vi människor väljer att leva.
