Helvete, helvete och åter helvete.

Idag vaknade jag med ett ryck, såg att klockan var nio och i mitt bakhuvud så har jag varit på läkarbesök 9:30 de senaste måndagarna. Jag klädde på mig, borstade tänderna och begav mig, när jag hade kommit halvvägs så såg jag av min förskräckelse i en bilruta. Mitt hår stod åt alla håll så jag slängde bara upp huvan. När jag kom fram så rusade jag fram till expeditionen, alldeles andfådd och gick före en gammal dam i biljettkön. Fick dåligt samvete efteråt. Men men, sedan rusade jag till avdelningen och satte mig bekvämt på en stol, kände hur obehagligt svettig jag var. Inte jättesvettig, men klibbigt. Ush. Det gick 10 min, 15 min tillslut fick jag gå till expeditionschefen och fråga efter Arne. Hon begav sig till hans rum och när hon kom tillbaka så sade hon att jag hade tid kl 13:00. Helvete, helvete och åter helvete hörde jag mig skrika innanför huvudbalkarna. Så himla typiskt mig, att se fel på dagar och tider.  Jag pustade irriterat och begav mig sedan med tunga steg hem.

När jag kom hem så skulle Lasse hjälpa mig med att fixa min kamera, den vill fortfarande inte funka men då fick jag tipset att uppgradera programvaran. Efter någon timme då vi hade suttit och försökt, försökt och åter försökt men det ej ville funka. Kom vi fram till att programvaran redan var uppdaterad. Helvete, helvete, helvete tänkte och sade jag högt åter igen.

Jag tog mig en kopp te och lugnade ner mig lite. Sedan när klockan närmade sig 13:00 begav jag mig återigen till sjukhuset.

Efter vistelsen begav jag mig till staden till en affär som heter Maggans foto och försökte få något vettigt svar därifrån. Ungefär såhär löd svaret:

”Det är fuktskada, och om du skall lämna in den så kostar det ca 1000kr och då kan man inte garantera att kameran funkar helt.”

Fuktskada har jag redan listat ut, men det var skönt att få ett svar från en annan som har kunnande om kameror. Men på henne så lät det som att jag hellre borde köpa en ny kamera än att lämna in den, jag tänkte bara den kan väl inte bli värre än vad den redan är? Den kommer ju förhoppningsvis hålla sig ett litet tag om jag lämnar in den.

Fast jag måste ha jobb. För att kunna lämna in kameran, det suger. 

Som en ängels röst.

 

Så borta.

Jag har kommit på att om man frågar mig vad jag har gjort idag, är likadant som att fråga "vad gjorde du denna dagen, förra året." Jag är så borta. Så det är bra att jag har en blogg, så jag vet vad jag har gjort. Fast jag borde egentligen blogga oftare då, för jag kommer inte ihåg ändå. Hah.
 
Någon - "Vad har du gjort idag?"
Jag - "Öh, vänta lite. Ska bara kolla min blogg."
 
Typ så hade det sett ut. Jag borde börja med dagbok igen. 
 

När jag var liten ville jag bli serietecknare.

 
 

Galaxer i mina braxer!

Jag har hållit mig från rökande i en och en halv vecka nu. Det känns väldigt bra. Mitt förståndiga, stillsamma och klokare jag är tillbaka. 

 

Detta skall jag göra någon dag.

 

En vanlig söndag.

Denna dag är lika spännande som alla andra söndagar, alltså noll spännande. Dock blir den mer spännande när jag läser om te. Just nu är jag inne på grönt te, man skall helst dricka det 2 ggr om dagen resten av sitt liv, om man vill leva några år mer. Förtillfället så dricker jag ca 5 grönt om dagen. Så förhoppningsvis blir jag 100 år. Sen så är ju kosten väldigt viktig med, i Kina äter de otroligt mycket nyttigare och väldigt mycket fisk än vi här i västvärlden, vilket inte är så chockerande men det kan vara intressant att veta.

Har även upptäckt att jag kan ha en liten tofs i mitt hår. Det fick mig att sakna mitt långa hår, så nu skall jag försöka spara så länge jag orkar. Tänker dock inte ha superlångt, det orkar jag inte men ungefär till axlarna i så fall. Hoppas att jag orkar spara, för jag har tänkt det innan men då har jag fått ett infall och velat klippa det kort igen. Fast om jag skulle spara till axlarna så hade det nog inte känts som ”jag” längre. Det är så mycket bekvämare med kort hår. Slippa fixa det, slippa kamma det osv. Men jag saknar att ha håret i tofs. Det är så mysigt på något vis och ha lite hår som sticker ut framför öronen.

Försöker även få ordning på mitt liv, mitt rum igen. Vilket som vanligt inte går alls som man planerat. Man gör allt utom det man skall göra när man planerar städning. Får försöka tränga in mitt motto i dessa situationer "tänk inte, bara gör". Det funkar alltd, speciellt om man vill få något gjort. 

 

Dyster men mysig dag.

 
Idag har jag tittat på Ralph Bakshis mysiga version av Sagan om ringen, från 1978. Vissa scener kollar jag om bara för att det är så fint gjort. Rekomenderar även en annan film som Ralph har gjort, Wizards heter den. Väldigt lustig. Den har nazistiska inslag, vilket gör den ännu lustigare. Har även suttit vid Tumblr, och fyllt min filmblogg med scener från olika filmer. Tanken är att jag skall fylla den med alla filmer jag har sett, men det kommer ta tid. Men det gör ingenting, då kan man passa på och fylla den dystra dagar som denna. 
 
Kika gärna om ni har lust: http://filmlisn.tumblr.com/

Så Te, massor av te och mörkchoklad och Sagan om ringen består denna dystra dag av. Kunde inte bli bättre, senare ikväll blir det Lasagne med, det är väldigt gott.

 
 

Te som blev krig.

 
Dricker te, inget ovanligt och läser om te. Det är väldigt intressant. Det var så intressant att jag faktiskt drömde om det i natt. Det mesta jag läste om visste jag redan, dock var jag inte medveten att det hade uppstått ett Opiumkrig pga te.

Jag skall förklara så gott jag kan. På 1700-talet dominerades tehandeln av det Brittiska Ostindiska kompaniet och med utvecklingen av snabbare segelfartyg och en kraftigt ökad handel föll priset på den tidigare mycket exklusiva drycken, så att även så kallat ”vanligt folk” kunde ta del av tedrickandet.

I över 200 år hemlighöll kineserna hur framställning och odling av te tillgår. Inget som tillverkade te fick lämna landet. Det enda som kineserna gick med på att ta i utbyte var silver och när tedrickandet började bli riktigt populärt i England hamnade deras ekonomi i fara. Istället började då det Ostindiska Kompaniet frakta Opium till Kina från sina kolonier i Indien.  Opiumet såldes till kineserna i utbyte mot silver, vilket man sedan kunde använda för att köpa te. Detta ledde till det så kallade ”Opiumkriget” (1839-1842), under vilket kinesiska myndigheter försökte stoppa genom att konfiskera det och förstöra det. Detta besvarade engelsmännen genom att beskjuta kinesiska hamnstäder.

Detta blev som en efterföljd ”Boston Tea Party” i den brittisk-amerikanska kolonin Massachusetts Bay och genomfördes 1773 av en protestaktion mot den engelska regeringens tehandelspolitik. Patrioterna förstörde en stor télast, värd 18 000 pund. Detta resulterade att de stängde hamnen i Boston i 16 år och det stiftades nya lagar som hette ”Intolerable Acts”. Dessa lagar ledde sedan till protester som blev början av den amerikanska revolutionen.

Mycket, mycket intressant.

 

En dröm.

Jag har sedan jag varit ganska liten velat åka jorden runt. Jag har alltid funderat på vad det finns där ute i den stora världen. Hur lever folk? Hur beter sig folk jorden runt mot varandra? Varför väljer folk att leva som dom gör?

Jag har länge fantiserat om att åka till Rumänien och göra en dokumentär om de "bortglömda" barnen som jag vill kalla det. Få deras historia berättat och bekräftad. Ingen bryr sig om dom, dagen består av att sniffa färg och att helt enkelt överleva. När jag såg en dokumentär för längesedan blev jag oerhört berörd av hur vuxna människor bemötte de stackars gatubarnen, de bemötte dem inte alls, de bara gick förbi, hundar var mer värda än dessa barn. Jag blev så arg, jag ville göra någonting, även om jag inte har mycket pengar så skulle det vara en dröm att göra en dokumentär för dessa barn. Liksom ge dom lite hopp om mänskligheten.

Det skulle vara underbart att upptäcka nya miljöer, människor, samhällen och vackra landskap. Men om jag skulle välja ett land så skulle det blir Kina, det finns inget annat land än Kina som har berört mig så mycket som deras kultur. Från vackra landskap, med stora berg och risfält till ett otroligt hetsigt tempo i dess större städer.

Jag har på riktigt drömt om att fota i Kina, gå runt och fånga otroliga situationer. Fota vackra landskap och skogar och upptäcka sådant jag aldrig trott att jag skulle få upptäcka.

Jag är även en te fantast, och eftersom att Kina är ett utav teernas skapelse så hade jag blivit helt galet glad. Teerna i Europa är så lamt, jag vill smaka på hur riktigt te smakar!

Dessutom så har jag aldrig rest utanför svergie, så denna resa kommer jag göra förr eller senare, även om jag inte vinner denna tävlingen. Men om jag skulle göra det, så skulle min dröm fullbordats. Visst har jag många drömmar, men resan till Kina, eller jorden runt, hade fått mig att le tills jag dör. 

Nytt te.

Idag forde jag med familjen till Citygross som precis har öppnat i Uddevalla. Det var spännande, med massvis med smakprover, det var nästan som ett slagfält, man fick verkligen se sig för. Jag begav mig direkt till Kaffe och Te avdelningen och hittade med förtjusning ett nytt te.

Tycker omslaget ser väldigt sött ut. Köpte bara ”Sleepytime” för det var ganska dyrt och jag behöver ett te för kvällen.

 
Och denna dagen avslutas med den fantastiskt mysiga filmen: The NeverEnding Story
 
 

Njuter av att njuta.

Idag så var vår lärare Ywonne sjuk eller något. Det fick jag reda på när jag kom dit, jag kunde varit ledig, haft sovmorgon, drömt vidare med vad det nu jag drömde om. Åh, jag hatar när det blir såhär, okej det har bara hänt en gång än så länge. En gång kan oftast bli flera. Varför det är så hiskelit jobbigt beror på att jag får bara bilden av mig att det kommer vara så resten av året för det, för det var jämt så på gymnasiet.

Det är jobbigt överlag om mina invanda rutiner skulle bryta hastigt, så tror jag det är för det flesta. Sen så kan ju ”jobbigt” alltid tolkas på olika sätt men när jag säger jobbigt så är det verkligen jobbigt.

 
Fråndetenatilldetandra.

Jag sitter på mitt rum och njuter. Njuter av stillheten, njuter av musiken, njuter av teet, njuter av måleriet, njuter av att jag njuter. Jag har även kommit till insikt att jag måste lära mig att inte hela tiden leva i nuet, jag får aldrig någonting gjort då.

 Hah, jag överdoserar med te.  Jag har ett väldigt smarrigt te som smakar träd eller bark av något slag. Det kanske inte låter så ljuvligt men det påminner mig om hur det var när man var liten, var ute i skogen. Väldigt mysigt.

I alla fall, jag har inte så mycket att skriva idag. Mitt huvud är förtillfället tom av tankar. Musiken håller min hjärna upptagen, när jag stänger av musiken så kommer mitt huvud säkerligen sprängas, av tankar.

En höstig söndag.

En höstig och regnig dag som denna skulle jag passa på att städa på mitt rum. Plocka i ordning på skrivbordet, bädda rent i sängen och dammsuga. Men varenda gång jag planerar att få någonting gjort så slutar det alltid i något helt annat. Hamnade i fantomens värld, sedan vattnade jag mina kaktusar + Bonzaiträd och sedan hamnade jag i Photoshop med en kopp te. Photoshop och mig, en dag som denna, är ingen bra kombination, man vet aldrig hur det kan sluta.

Nej, nu skall jag försöka ge mig på mitt rum igen. 

 
 
 
 
 

Trött vecka men ganska pigg dag.

Denna vecka har jag varit väldigt trött men idag var jag hyfsat pigg. Nu blir det som vanligt långhelg och jag funderar på hur jag skall spendera denna helg. På söndagen skall jag till ett fjäll och plocka svamp och fiska och självklart ta massvis med bilder.

Fråndetenatilldetandra… Snart kommer det äntligen nya South Park avsnitt, kan knappt bärga mig. Tror det var den 25/9.

Idag tänkte jag måla, men eftersom att jag väntade på att kroppen skulle flytta på sig själv, ner till mitt rum så blev det inget målande. Satt istället och redigerade gamla bilder. Jag har även kommit på en lösning på min ”dåliga målarperiod”. Jag skall försöka måla kravlöst, jag har tänkt på det innan men det har aldrig blivit genomfört, så nu skall jag på riktigt försöka.

Fråndetenatilldetandra, jag fick en förfrågan av Lycka att redigera en bild som hon hade tagit med sin mobil. Detta blev resultatet:

 

Seg dag.

Ligger i soffan och kollar på South Park. Jag älskar South Park. Skaparna av South Park är faktiskt inspirerade av Terry Gilliams sketcher för när de började så hade de knappt några pengar. Jag har gjort lite sådant med, mest bara för att jag skall komma igång med något, det är väldigt kul. Får börja snart igen.

Åh herre, denna dag har varit otroligt seg, jag har inte gjort något vettigt alls förutom att ha röstat i kyrkovalet.

Jag har inte kunnat läsa, har varit alldeles för energisk. Jag vet inte varför. Jag antar att jag måste börja träna igen, så jag blir av med min överskottsenergi. 

 

I psykologins händer.

En ljus, lite för varm dag som denna föll jag i psykologins händer. Jag läser en del böcker inom psykologi och varenda gång jag hittar något intressant så skriver jag ner det i mitt kladdblock för att sedan överföra det till mitt finblock. Jag planerar även att göra en personlig bok om mina favorit psykologer. Det kan nog bli fint.

Nej, detta är ingen skoluppgift bara ett av mina intressen.

 

Tanken blir vad man gör den till.

Igår fick jag en insikt när jag låg och skulle försöka sova. I perioder då jag känner att all min kreavitet har nåt botten och allt jag målar/fotar bara känns trist och dåligt. Inget kan ändra den åsikten, även hur mycket komplimanger man får.

Jag har kommit på, varför jag känner så. För om jag känner att jag inte anstränger mig, så känns det som att jag inte har målat något bra även fast det kanske var det från början och jag BEHÖVDE inte överanstränga bilden bara för att få känslan av att jag har ansträngt mig.

Det kanske låter lite lulligt men jag hoppas ni förstår.

Jag måste försöka bryta detta mönster i dessa perioder, för det hjälper inte att ha det tankesättet. Tanken blir vad man gör den till. Det har jag tagit till mig i andra sammanhang, måste verkligen få in detta på min kreativa sida.

Jag har en sådan period nu, det är jättetrist men det är tur att jag har min nördiga sida kvar i dessa perioder. Då är film-nörden och Psykologi-nörden i mig framme. Som en riddare i nöden. Så istället för att tröstäta så kan jag tröst-läsa-eller-se-på-film. Fast ibland så händer det att jag tröstäter med, det tror jag alla gör, någon gång. 

 

 

Trevligt.

I helgen var mormor (med gubbe), morfar (med tant) och morbror här och hälsade på. Min styvfar Lasse fyllde år för någon vecka sedan, han fyllde 40. Men då kunde de inte komma upp, de bor i Småland. Lasses bror med fru och barn var också här. Det var mycket trevligt, jag blev lite rund om fötterna men det gick ändå!
 

Barnen var grymma på att bugga, jag hade ingen rytm alls, tror nog att mormor var bättre än mig. Nej hon var bättre än mig. 

Minstingen Linus, 9 år målade en väldigt fin teckning till mig.

Den skall jag rama in.

 

Halelulijah.

För några dagar sedan var jag och mor i stan och kollade runt. Då begav jag mig till ett antikvariat med massvis med gamla böcker, LPs och tidningar. Det är väldigt trångt där inne och jag har för det mesta bara stått på utsidan för att kolla in i affären för det känns så klaustrofobiskt. Men då begav jag mig in. Jag har länge velat ha en bok med filmer från 60-90talet men de jag har hittat i ”vanliga” affärer har alltid varit alldeles för dyra. Jag har perioder då jag är besatt av filmer från olika årtal. Just nu är jag besatt av 70-talet.

Men så gick jag in i ett hörn och fick se… En bok med filmer från 70-talet! Jag fick ett ”Halelulijah moment” och jag visste innan jag hann tänka att denna bok måste jag ha.

Men självklart skall jag röka och har inte råd med allt som jag vill köpa, så jag fick gå hem den dagen tomhänt. Hela dagen kändes bitter efter det. Men av en händelse så råkade jag kolla i gamla presentkort och då fick jag se att jag hade 500 kr att spendera.

Så idag begav jag mig tidigt ner till staden för att köpa ”min älskade” som jag har drömt om nätterna efter jag såg den.

Är så oerhört glad.

 

 

Grattis, bortgångna legend.

En utav mina absoluta favorit sångare föddes idag men dog innan jag föddes 1991. Jag lyssnar på honom varje dag. Alla hans låtar tilltalar mig på något sett och hans fantastiska röst får mig att rysa i vartenda ställe på kroppen som man kan rysa på. Hans musik kommer aldrig att dö och om det skulle inträffa så hoppas jag att jag är död innan dess, eller att jorden har gått under.
 
Vila i fred. Älskade Freddie Mercury. 
 
 
 
 
 
 
 
Tidigare inlägg Nyare inlägg

Licn

Hei. Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva här men jag föredrar att använda bilder istället för ord. Jag har svårt att formulera mig ibland men någon gång då och då kanske jag skriver ett inlägg. Några av mina stora passioner är film, foto, lyssna på musik, läsa och psykologi. Och studera folks beteenden. Just det, jag älskar Monty Python och South Park. Jag heter Lisette och skulle älska om världen var i svartvit.

Tema Nostalgi gjort av Mimmi Thorneus